Antoine Pesne, född 23 maj 1683 i Paris, Frankrike, död 5 augusti 1757 i Berlin, Preussen, var en fransk målare under rokokon. Pesne gick i lära hos sin far, målaren Thomas Pesne, samt hos Charles de la Fosse i Paris. Under åren 1705?C1710 företog han en resa i Italien och vistades huvudsakligen i Venedig, där han anslöt sig till Andrea Celesti, vars måleri tydligt påverkade Pesnes tidiga verk. 1710 kallades han av kung Fredrik I av Preussen till Berlin som hovmålare. Därefter företog han under de följande åren kortare resor till hoven i Dessau (1715), Dresden (1718), London (1723) och Paris (1724). 1733 utnämndes Pesne till ledare för konstakademin i Berlin. Han anses vara en viktig förmedlare av den franska konsten till Brandenburg-Preussen. Pesne var i huvudsak verksam som porträttmålare, men han utförde även talrika vägg- och takmålningar för Fredrik den store i de kungliga slotten. Ett av Pesnes mest berömda konstverk är Dansösen Barbara Campanini (cirka 1745). Detta porträtt med sin lätta och schvungfulla formgivning, det spontana penseldraget och de ljusa, pastelliknande färgerna är karakteristiskt för Pesnes arbeten och för rokokon i allmänhet. På ett virtuost sätt framställer Pesne den med tygblommor dekorerade sidenklänningen. Fredrik den store uppskattade sin hovmålares berömda plein-air-porträtt och lät hänga det på en framträdande plats i sitt arbetsrum i slottet i Berlin.   Related Paintings of antoine pesne :. | Portrait of the dancer Barbara Campanini aka La Barbarina | lovisa ulrika | Elisabeth Christine von Braunschweig Bevern | Self portrait | Portrait of the Actress Babette Cochois (c.1725-1780), later Marquise Argens |
Related Artists:
Alexandr Ivanov
Russian, 1806-1858
George Knapton
George Knapton (1698-1778) was an English portrait painter and the first portraitist for the Society of Dilettanti in the 1740s. He became Surveyor and Keeper of the King's Pictures from 1765-1778. Knapton was born in London, the son of James Knapton, a Bookseller of Ludgate street. He studied art under Jonathan Richardson, then at the St. Martin's Lane Academy. He spent some years in Italy where he became known as a sound judge of the works of the "Old Masters". An account of his vist to Herculaneum was published in the "Philosophical Transactions" of 1740 (no. 458). Knapton was an original member of the "Society of Dilettanti" and their first portrait artist. He painted many members of the society - mostly in fancy dress - including the Duke of Dorset, Viscount Galway, Sir Francis Dashwood, the Earl of Holdernesse, Earl of Bessborough and Sir Bourchier Wray. Knapton resigned his position at the society in 1763. In 1750, the then Prince of Wales commissioned Knapton, together with George Vertue, to produce a catalogue of the pictures at Kensington Palace, Hampton Court and Windsor castle. In 1765, he succeeded Stephen Slaughter as Surveyor and Keeper of the King's Pictures; he was also in charge of Lord Spencer's collection at Althorp, Northamptonshire. The Family of Frederick, Prince of Wales (1751)Knapton's largest painting was that of the widowed Princess of Wales and her family (1751). He also painted portraits of the Earl of Upper Ossory (with his brother and sister), the Earl of Burlington, Admiral Sir John Norris, Francis, Fifth Duke of Leeds, Admiral George Vandeput, Archibald Bower, Nicolas Tindal, Hildebrand Jacob, Admiral Edward Hawke, and the singers Carestini and Lisabetta du Parc. Kanpton assisted his brothers, John and Paul - who had succeeded to and extended their father's business - in the production of several publications including works by Thomas Birch and "The History of England" by Nicolas Tindal and Paul de Rapin. Knapton died in Kensington in December 1778 and was buried there on the 28th of that same month.
pehr hillestrom
Pehr Hilleström (1732-1816) var en svensk målare och vävare, professor vid Konstakademiens läroverk från 1794 och dess direktör från 1810. I unga år var han en av Sveriges främsta gobelängvävare men övergick sedan till måleri. Han är mest känd för sina vardagsskildringar av sin tids levnadssätt. Han målade pigor och tjänstefolk som arbetar, överklassen i de fina salarna, enkelt folk i stugorna och bilder från olika bruksmiljöer. Genom det räknas han som den största skildraren av den gustavianska samtiden. Pehr Hilleström är far till konstnären Carl Petter Hilleström och farfars farfars far till Gustaf Hilleström. Pehr Hilleström föddes i 1732 Väddö, Roslagen, troligtvis den 18 november. Han växte upp under fattiga omständigheter på Väddö prästgård vid sin farbror som var kyrkoherde där. Han var son till en militär och äldst i en syskonskara på 12 barn. Hans far råkade redan 1719 i rysk fångenskap men hade 1723 lyckats återvända till Sverige och då tagit sin tillflykt till brodern på Väddö. 1743 flyttade familjen Hilleström från Roslagen till Stockholm, där Pehr, 10 år gammal, sattes i lära hos tapet- och landskapsmålaren Johan Philip Korn (1727-1796) samt mellan åren 1744-1747 även hos den invandrade tyske solfjädermålaren Christian Fehmer. Utöver detta fick han även undervisning vid kungliga ritareakademin där Guillaume Thomas Taraval (1701-1750) och Jean Eric Rehn (1717-1793) var läromästare. Efter inrådan från Carl Hårleman sattes Hilleström 1745 i lära hos Jean Louis Duru (-1753). Duru var hautelissevävare och hade kallats till Sverige för att göra textila utsmyckningen av Stockholms slott. Tanken var att Hilleström skulle utbildas till Durus medhjälpare. 1749 visade Hilleström upp ett första läroprov som visades upp för deputationen som gillade det så mycket så att han fick en belöning på 180 daler kopparmynt. När Duru dog i slutet av 1753 så fick Hilleström fullborda den påbörjade kappan för tronhimmelen i det kungliga audiensrummet. Han var då så skicklig att det knappt kunde märkas någon skillnad mellan hans och hans lärares arbete. Lönen var blygsam men vid 1756 års riksdag fick han samma årslön som Duru hade haft, och han fick en beställning på ett vävt porträtt av Hårleman utfört i hautelisse. Åren 1757-58 var Hilleström på en längre och för tidens konstnärer sedvanlig studieresa till utlandet. Färden gick till Paris, Belgien och Holland, bland annat med en vidareutbildning i gobelängteknikerna som mål. I Paris blir Hilleström erbjuden att studera måleri i François Bouchers atelj??, men störst intryck tog han där av genre- och stillebenmålaren Jean-Baptiste-Sim??on Chardin, som undervisade honom vid franska målarakademien. Väl hemma i Stockholm fortsatte han visserligen att göra tapeter, mattor, stolsöverdrag och dylikt för hovet. Men så småningom fylldes slottet behov av vävnader samtidigt som Hilleström fortsatte studera måleri.